Jag har nyss lärt mig något nytt från en kollega som lärt sig från en annan kollega legenden om hur tangrammet kom till.
Det var en man i Kina som hette Tan som tappade en platta med formen av en kvadrat. Den gick sönder i sju bitar, det blev fem trianglar i olika former, en kvadrat och ett paralellogram. Tan försökte sätta ihop plattan igen men det var inte det lättaste utan det blev istället.
Eleverna i kollegans grupp fick höra legenden först och sen fick de varsitt tangram och de fick pröva på att sätta ihop det igen till en kvadrat, men det var inte det lättaste utan istället utbrast barnen en efter en: Titta, det blev en fågel. Och titta här, det blev ett paraply.
Och det var precis det Tan upptäckte också, han fick också fåglar, människor och djur när han försökte sätta ihop bitarna i sin sönderslagna platta.
Tillsammans satte de ihop bitarna så att det blev en kvadrat igen, de bildade rektanglar och trianglar, vände och vred på bitarna så att de skulle passa ihop. Efter det fick de försöka att med hjälp av ett mönster göra en anka, ett flygplan och en kanin.
Att arbeta med tangram övar det geometriska tänkandet, rumsuppfattningen men även sinnet för proportioner och symmetri.
Skrivet av Marianne